tisdag 14 november 2017

Från värmländsk frost till dansk lera, om jag får be.


Ursäkta mitt långsambloggande, men har inte varit inspirerad till att skriva. Har i vanlig ordning tränat på och jobbat. Inga nya rekord slagna, jo förresten ett i marklyft på 72,5kg. Kanske inte så mycket att skryta om, men Mackan, som kör på samma vikter skulle behöva köra ungefär 95kg för att få samma styrka i förhållande till vikt. Målet är just nu att orka 80 kg. Benmässigt är det inga problem, men mitt grepp behöver tränas upp, så jag orkar hålla vikten, sen vill jag ha så bra teknik som möjligt. Har kört bänkpress med, mest för skojs skull och kan meddela att min överkropp är knappt hälften så stark som underkroppen. Häpp!

Nu har jag varit i Karlstad i några dagar, eftersom syrran åkt till Kanarieöarna och möttes där av i alla fall en fin frostig dag. Det gör så mycket att få lite sol på sig i november.  Jag kan leva med några minus och hårtdpackad stig och väg att cykla på. Dock så var det rätt halt i går. Is är något jag ogillar att cykla på. I morse vaknade Karlstad till ett tunt snötäcke. Det var fint, men sen blev det snöblandat och inte fullt så kul. 

I helgen ska jag räjsa cyclocross i Danska Bogense. Det ska bli riktigt skoj och spännande och se vad de har hittat på i banväg. Hoppas på nåt i Kronborgstil och lite lera på det. I år är det världscup för att 2019 arrangera VM på samma bana. Det är dock inte första gången Danskarna är värd för ett VM i cyclocross, 1998 var senaste gången och om inte jag minns fel har det haft det ännu längre tillbaka med. 

torsdag 2 november 2017

Nära ögat!



Ibland är man riktigt tacksam för svensk sjukvård. Ni som läst bloggen vet ju om det där med ögoninflammationen. Den blev bättre på några dagar och ögat var inte rött länge, men kändes som om något skavde. Det värsta var dock att jag börjat se suddigt på ögat efter inflammationen. Det blev ingen förbättring vare sig med eller utan linser. Körde ju crossen i Malmö, vilket fungerade ok även om jag inte såg optimalt. Tänkte att det skulle gå över. Det blev dock inte bättre, så jag ringde till vårdcentralen i tisdag för att fråga om råd och det tyckte att jag skulle be en optiker titta på det innan jag sökte sjukvård, sagt och gjort ringde till Synsam och fick tid på onsdagen. Vid synkollen visade det sig att det inte gick att få nån skärpa i ögat, vilken styrka som än provades. Det var väldigt stor skillnad på höger och vänster öga. Jag såg knappt de stora bokstäverna med högerögat. Vänster låg på -1,25. Optikern skickade en snabbremiss till Ögonakuten i Mölndal och jag fick komma redan idag kl 8.00

Själv blev jag ju väldigt orolig eftersom jag (så klart) googlat ögoninfektioner och läst att vissa typer, med de symtom jag hade, kunde ge nedsatt syn för alltid. Väl på Ögonakuten fick jag vänta lite innan jag blev undersökt av läkare. Det visade sig att jag har/hade haft hornhinneinflammation och att den suddiga synen berodde på det. I allvarliga fall av hornhinneinflammation kan det bildas ärr på hornhinnan och synen kan bli nedsatt för alltid. Nu verkade det inte vara allvarligt och synen kommer troligtvis bli bra igen. Fick tre olika sorters antibiotika i form av ögondroppar och salva, som ska tas i två veckor. Dessutom får jag inte ha nån lins i ögat på 6 veckor.  Svensk sjukvård när den fungerar är den i världsklass. Jag betalade 75kr (!!) totalt eftersom jag har frikort. Det hela tog ca 2 timmar.  Vi slapp dessutom parkeringsböter, trots att Mackan glömde betala. Lucky day!

Det hela firades med en finfika på Fratelli Gridelli.

Jag är så oerhört lättad och full av förhoppning om att synen ska bli 100% igen. Synen är ett viktigt sinne för alla så klart. För min del tänker jag främst på mitt jobb med webb och grafik, där jag måste se bra, mitt målande, där jag måste se detaljer och min cykling där synen kan vara avgörande för bedömning av avstånd, tekniska svårigheter etc.

Så ta hand om era ögon. Själv funderar jag på att investera i ett par coola glasögon, så man ser lite smart ut.



måndag 30 oktober 2017

Stormig Malmöcross och fasta.

Foto: Hans Persson

Så var Malmöcrossen avklarad. CK Barriär bjöd på en riktig crossfest. Kanonbana, där ungefär hälften var på teknisk  gräs skrå och hälften mer snabbkört i parkliknande miljö. Lerigt och blåsigt var det med, stormbyar då och då. Frös under testvarvet och bestämde mig för att köra långärmat och långbent. Så här efterhand kanske lite för mycket kläder, men jag hatar att frysa, så just då var det ett bra beslut.  Testkörde banan med Ernst-däck, vilket var som sugproppar på skråpartierna, men förövrigt inte så lättrullat. Bestämde mig för Rhino, eftersom jag antog att underlaget skulle blåsa sig torrare, vilket fungerade perfekt. Hade varit kul med nån riktigt grisig bana, så Ernst:arna kom till användning.

Fick en hyfsat bra start och jagade och blev jagad av Ida. I en av första svängarna på skrå höll jag på att blåsa av banan och fick försöka lyfta tillbaka cykeln in på banan. Det hände nog oss alla några gånger att vi höll på att blåsa omkull eller trasslade in oss i plastbanden. Ida var stark och drog i från efter första varvet och jag fokuserade på att mala på. Tekniskt set gick det bra, förutom att det blåste mest på dessa partier och man ibland hade svårt att ta sig framåt. På de mer lättåkta partierna behöver jag dock få mer fart. Man tänker ju lätt att det bara man själv som får den där byvinden precis uppe på krönet eller på det annars snabbkörda plattpartiet, men så är det ju inte. Ligger man en och en får alla samma vind, men kanske inte samtidigt. Är i alla fall nöjd med att jag hoppade diket varje varv. Rullade så in som 2:a efter 5 varv. Egentligen skulle vi kört ett varv till, då åktiden för vinnaren ska vara minst 40 minuter. Men vi var nog glada för det i blåsten. Tycker ändå det var en bättre känsla än första tävlingen i Danmark, inte lika segt. Lite fler race i benen så ska det nog bli bättre fart på kroppstackarn.

Åkte tillbaka till Vallby efter racet för att plocka ihop lite i huset innan hemåkning idag. Musen som bosatt sig i huset och som tycks överlista alla slags musfällor hittades för övrigt död i badrummet i går morse. Dödsorsaken är okänd, kanske var det för många nära dödentillfällen när han snodde osten från musfällorna. Ett mushjärta tål ju inte vad som helst.

Jag har precis ätit "sista måltiden" och ska nu fasta i ca 1 dygn. Eller jag får i alla fall dricka klar dryck. Anledningen är en undersökning av magen och tarmarna, så då måste jag vara tom. Utan att gå in på detaljer, det är ingen undersökning jag ser fram emot. Har haft en del ångest för den och förberedelserna i några dagar. Men det är ju bra att man får göra det. Åker hem vid lunch och ska då fortsätta med förberedelserna hemma.

torsdag 26 oktober 2017

I Skåne med ögoninflammation

Är i Skåne och tittar till huset lite och jobbar med lite grejer. Eftersom jag är rätt barnslig av mig och gärna tilldelar saker och döda ting känslor, tänker jag att huset i Vallby gillar om någon bor i det, så samma sätt som att cykeln blir glad av att bli tvättad, bilen uppskattar att bli parkerad så att den kan "prata" med en annan bil och så vidare. Skämt å sido, det passade bra att var här nu, när jag har grejer att jobba med och ska tävla i Malmö på söndag. 
Förresten verkar det redan bo någon i Vallbyhuset. Vi hade ställt ut några musfällor sist vi var där och när jag kom såg jag att någon hade nappat åt sig osten i den ena musfällan och lyckats undvika att bli avrättad. Själva musfällan hade gått sönder. Smart mus. Jag hör någon springa i taket mellan vinden och nedervåningen. Det måste vara den eller kanske dom till och med.
Kom sent i går och gick och la mig med linserna i. Vaknade upp med världens ögoninflammation i ena ögat. Har aldrig hänt förut, även om jag lätt blir irriterad i ögonen. Brukar inte sova med linserna i, även om denna variant är gjort för att det ska fungera. Har nog aldrig haft så ont i ögat förut, ungefär som en kniv plus att det rinner hela tiden. Det är som om hela ansiktet försöker göra sig av med infektionen, för även näsan rinner, och jag är inte förkyld. Åkte till två apotek, men givetvis hade den enda receptfria ögonmedicinen dragits in av tillverkaren. Det var lite svårt att cykla eftersom det gjorde så ont i ögat och jag såg så dåligt. Jag kan inte tävla i det skick som ögat är nu, så hoppas det blir bättre till på söndag.  Får se hur det är imorgon, blir det inte bättre får jag nog uppsöka läkare för bedömning.

                                                    Ni ser, de hade cx-banor redan för länge sen, och band eller kravallstaket behövdes inte! 



Det blev förutom det en fin tur idag. Först 70-20 intervaller och sen på vägen hem tänkte jag kolla ett område med skog som jag bara varit i utkanten av tidigare, Strentemölla Naturreservat ett område med anor från 1300-talet. Det visade sig vara fantastiskt fint, med branta sluttningar vattenfall, bokskog och öppna, kulliga fält. Jag såg till och med fisk som hoppade upp för vattenfallet! Dessutom stötte jag på ett gäng utegrisar och höns med, så där var mitt träningspass fullbordat. Det blev en mycket längre tur än planerat, med motvind större delen tillbaka och jag var rätt trött i benen när jag var framme.  Men det var det värt. Det får bli fler avstickare, det är helt klart kul!


måndag 23 oktober 2017

Uppnått träningsmål, träning, jobb.


En vecka och helg med jobb och träning är avklarad. Det är ganska gött när man får ihop det på ett bra sätt. Kvällsträning i torsdags i sanden, det börjar bli väl skumt att träna på kvällarna så nästa steg är väl pannlampscross. Det är väl det jag tycker är jobbigast på höst och vinter, att det blir så mörkt. Men antar att man får härda ut.

Idag är jag lite nöjd, då jag klarat ett av mina träningsmål jag haft länge -10 pull-ups i gymet! Inte för att jag måste orka det för att cykla, men jag ville bara klara av det, för att det går. Det har tagit rätt lång tid från då jag bestämde mig och klarade 1 1/2 pull up, men vägen till målet har varit krokig och blivit avbruten målet på grund av mycket tävlingar, resor och annat. Senaste veckorna har jag dock gått in lite mer för styrketräningen, ja inte så mycket, men i alla fall 2-3 gånger i veckan. Ökad frekvens och kontinuitet tillsammans med den tidigare uppbyggda styrkan/tekniken gjorde att jag grejade det. Redan i onsdags klarade jag 9 st. Jag var lite irriterad på en grej innan jag körde i gymmet och kanske var det bra, jag fick ut frustrationen genom att maxa. Men ni vet hur det är när man är tävlingsmänniska och nästan klarar något. 9 är ju bra, men det är inte 10. Man kan vara nöjd och frustrerad på en gång. Ungefär som att vara nära att vinna en tävling. Så på gårdagens gympass tänkte jag åter på det som gjort mig irriterad, för att få fram samma känsla. Lyckades trycka till med en till. Inte perfekt och snyggt på slutet, men 10 var det! Det är också positivt att man kan använda något negativt för att göra något positivt. Nu vet jag inte vad nästa mål blir, pull-up med viktbälte eller 80kg i marklyft kanske? Det som är kul i gymet är att man så definitivt ser framstegen. 



I helgen körde vi crossträning i regnet. Det är alltid gott när man väl kommer ut och kör, även om man drar sig för det innan. Vi sladdade lite svängar och övade starter bland annat. Värst var nog inte att det var halt utan förrädiska ekollon. 

Mackan visar tekniken för att bära cykeln. Eller hur var det nu? 


Idag blir det en omgång däcklimning. Gamla tuberna är redan avrivna tack vara torkskåpsmetoden. (man lägger in hjulen i torksåpet i en timme eller två, då mjuknar limmet och tuberna är 100gr lättare att dra av. )



tisdag 17 oktober 2017

Tillbaka i Göteborg och introcross.



Tillbaka i från Österlen till Göteborg och fint höstväder även här. I alla fall just nu. Man får passa på att njuta så länge löven sitter kvar. En storm så är de borta och allt är grått.
 
Söndagen ägnades åt introcross, denna gång stod Hisingens CK värd för träningen och på ett i crossammanhang nytt område, Färjenäs, precis vid bron. Det visade sig vara ett ställe med mycket potential, både träning och tävling. HCK tog introcrossen till en ny nivå, med tält och musik bland annat. Dessutom fika på fina anrika Färjenäs Café efteråt. Träningen lockade närmare 50 pers i olika åldrar, varav några som aldrig testat på cyclocross innan. Det blev en bitvis väldigt lerig och tungtrampad träningsbana, på grund av blött i marken och mycket gräspartier, men ändå tycktes de som var nya gilla det här med cross. Riktigt kul det! Själv körde jag stenhårt i 3 varv och blev sen trött och stum, men det var bara att bita i. Ska man få upp farten får man köra i överfart och då passar ju introcrossen optimalt för ändamålet. Dessutom bra teknikträning och lercyklingsträning. 


tisdag 10 oktober 2017

CX Premiär i Danmark och Äppelskörd.


I lördags bar det av till Vallby tillsammans med pappa, som i sin tur åkt från Karlstad med färdtjänst. Söndagen tillbringade jag i Danmark och  körde det numera klassiska loppet Kronborg cyclocross. I år hade de flyttat tillbaka tävlingen till parken bakom slottet och det var ju ett lyft. Banan var riktigt bra, och teknisk och den blev blev ännu mer utmanande på grund av regn dagen innan. Man hade lagt till några branta uppförs- och utförspartier + några skråsvängar på banan jämfört med tidigare år, vilket var riktigt skoj. Vi behöver mer svängar på grässkrå på banorna i Sverige helt klart!

Jag måste säga att det gick över förväntan på racet Slutade 4:a. Jag flög väl inte fram på cykeln direkt och kände mig något ringrostig efter några veckor lugn träning och bara två pass på crossen. Efter alla långlopp under hösten känner jag mig som en dieselmotor. Förutom första varvet hade jag nästan exakt samma tid på varven, och till och med lite snabbare på det sista. Det var slitigt och "panglöst" i benen. Annars tycker jag att det gick bra tekniskt.

Det bästa var dock att jag inte kände något av min skada i rygg/ säte under loppet. Det var på SM i november förra året jag drog på mig denna skada, troligtvis i en vurpa på en isfläck där. Sen dess har jag rehabtränat och fått bra hjälp av Matti på Idrottsrehab och det har blivit bättre, men jag känner fortfarande av den varje dag. Det är fortfarande oklart vad det är som orsakar smärtan, men man misstänker antingen en diskbuktning, eller nåt problem med SI-leden. Själv börjar jag mer och mer misstänka att det är nån inflammation i slemsäck eller annan struktur vid sittbenet. Smärtan försvinner nämligen nästan helt om jag äter voltaren, men inte om jag äter tex paracetamol. Jag borde nog göra nån magnetröntgen eller liknande, men vet ärligt talat inte vart jag ska vända mig utan att behöva vänta ett halvår och inte heller behöva betala fullpris för röntgen.  


Hur som helst, är i Vallby nu och gårdagen ägnades åt fuktplockning, främst äpplen. Största äpplet var på 400gram, kanske jag hittar något större idag. Jag tvivlar på det.


Det växer så det knakar i Vallby (inte minst ogräset) och om man bodde här, skulle man kunna odla mycket av de grönsaker man behöver själv. Ibland fantiserar jag om att göra det, för att se hur billigt man skulle kunna leva. Lite som danska boderomantikserien"Absolut bonde" på TV. Gå omkring i stråhatt och stövlar hela dagarna. Fast jag undrar om man hade stått ut? Jag gillar ju stan och framförallt Göteborg.